Deltagare: Lars Ekström – ögonläkare, Liisa Skans – optiker, Marie Andersson – optiker, Jan Söfting – assistent, Arne Andersson – assistent, Siv Mattsson – assistent, Pernilla Ahlström – assistent och Karin Halldorf – projektledare
I november 2022 kunde resan till Madagaskar som var planerad redan till mars 2020 äntligen bli av! Flera deltagare hade fått vänta länge. Vi samlades på Arlanda för gemensam avfärd till ön Nosy Be på Madagaskar. Dock skulle det visa sig inte så enkelt att ta oss dit i samlad flock. De som reste från Malmö hade bara kunnat checka in sitt bagage till Addis Abeba där vi skulle mellanlanda. De var sedan tvungna att gå iväg och checka in bagaget vidare. Under tiden de var borta blev det dags för ombordstigning och avfärd för oss andra. De hann därför inte med vår flight, men deras bagage kom med!
Det kändes inte bra att inte anlända fulltalig skara till Nosy Be, men vi fick i alla fall igenom hela bagaget med alla glasögonen i tullen utan några större problem. Vi möttes på flygplatsen av fransmannen Denis Bonthoux som på sin pick-up kunde lasta alla kartonger och Manuella Soa Aridy från organisationen Miaraka som är vår samarbetspartner på ön och som bokat de flesta ställen vi skulle dela ut glasögon på.
Nosy Be är en tropisk ö som ligger i norra Madagaskar. Precis som i hela landet är folk fattiga och att gå till optiker och få glasögon är en lyx många inte har råd att unna sig. Problemet på ön är också att det inte det finns några optiker där utan de måste ta sig till närmaste stad på fastlandet eller allra helst till huvudstaden Antananarivo och det har folk verkligen inte råd med. Därför ringlade sig köerna som regel långa till våra undersökningar och det kändes verkligen meningsfullt att vara där.
Vi bodde hela tiden på samma hotell i turistorten Ambatoloaka med sina vackra stränder. Avstånden på ön var inte större än att vi kunde dagpendla. Den första dagen hade vi ledigt och kunde njuta av sol och bad och det gav också tid för resenärerna som fastnade i Addis att hinna ansluta till gruppen. Glädjen var stor på söndagskvällen när vi åter alla var samlade.
Följande morgon började vi med undersökningar i Miarakas lokaler i Ambatoloaka.
Där var vi i två dagar och det var behändigt eftersom det var gångavstånd från hotellet. Det tog lite tid innan vi hittade ett bra system och kunde börja första morgonen, men sedan gick det snabbt och smidigt att komma igång varje dag trots att vi bytte lokal ofta. Det märktes att vi hade rutinerade och erfarna optiker och assistenter med oss.
Att vi hade med en ögonläkare gjorde också att vi kunde undersöka barn på ett effektivt sätt och Lasse fick till och med genomföra en operation på en man som fått en metallbit i ögat. Den hade han gått med i en vecka, för han hade inte haft råd att gå till läkare.
Därefter var vi tre dagar i staden på ön, Hell-Ville och hade undersökningar på två skolor. Dit kom de mest folk trots att vi konkurrerade med den stora Ylang-Ylang festivalen. Ylang-ylang är ett träd vars blommor man utvinner en olja ur som används i parfymer och tvål. Den kan också användas som smaksättare i läsk och desserter. Presidenten i landet kom till Hell-Ville dessa dagar, bl.a. för att inviga festivalen och det rådde febril aktivitet för att snygga upp och dekorera staden inför hans besök.
Under helgen fick vi vara med om ett spännande äventyr. Vi åkte båt över till fastlandet och gjorde undersökningar utomhus i en liten by som inte gick att nå landvägen.
Mer exotisk arbetsplats var svårt att tänka sig. Därifrån åkte vi vidare till en verklig paradisö - Nosy Iranja- och gjorde undersökningar där på eftermiddagen. Vi sov över i mysiga bungalows på natten och fick bland annat vara med om sköldpaddsutsläpp.
Den andra veckan arbetade vi tre dagar i ett större samhälle, Dzamandzar, dit det också kom mycket folk och två dagar i en liten fiskeby som hette Ambotzavavy.
Våra samarbetspartners tyckte att det var viktigt att vi också åkte till lite mindre, avlägsna platser för det är där behovet är som störst, även om där inte bor lika många människor.
Sista dagen arbetade vi halvdag och hann med en tur till nationalparken Lokobe som låg i närheten. Vi åkte med piroger (träkanoter) ut till reservatet där det fanns ormar och lemurer. Där serverades det också en väldigt god lunch. Fisk och skaldjur är det man äter mest på Nosy Be och det stod nog på lunchmenyn i stort sett varje dag.
På lördagen hann vi med lite sista shopping innan det var dags att sätta sig på flyget norrut igen. Jag tror att vi alla kände att det varit en minnesvärd resa genom alla goda möten med glada människor och allt vi fått uppleva.
Vi undersökte närmare 2000 patienter och delade ut drygt 2600 par glasögon.
Tack Lasse, Marie, Liisa, Arne, Pernilla, Jan och Siv för att ni gjorde denna resa till en så fin upplevelse! //Karin
Här är hela gänget med fina tolkar och sekretariat
Övre raden från vänster: Naimbena, Liisa, Pernilla, Marie, Arne, Jan, Siv, Diane
Nedre raden från vänster: Manuella, Ossan, Enoucka, Lasse, Karin
Comments