Den och många andra frågor surrade i mitt huvud när vi flög till Rumänien i februari 2016.
Hur stort är landet? Befolkning? Romer? Religion? Obligatorisk skolgång?
Rumänien är hälften så stort som Sverige men har en befolkning på drygt
19 miljoner. 88,6% rumäner, 6,5% ungrare och 3,3% romer. 86% är orto-
doxa kristna, sen finns det minoriteter av andra religioner. Skolgång är
obligatorisk i 10 år.
Mai bine/Mai rau - betyder Bättre/Sämre.
Bättre än väntat: Rumänien har ett imponerande landskap med sina mäktiga
bergskedjor med snö på topparna och sina bördiga slätter. Städerna är
vackra och inbjudande. Gästfriheten är stor och maten fantastisk god. (Jag
var rädd att gå upp för mycket i vikt för det ser ju illa ut när man ska hjälpa
dem som har det svårt).
Sämre än väntat: romernas situation. Det är i stort sett den äldre och den
yngre generationen som är kvar. Föräldragenerationen har rest till olika län-
der för att tigga. Ett par glasögon kostar lika mycket som en genomsnittlig
pension, runt 600 kronor.
Andra dagen far vi ut till landsbygden. Vi tar in på vandrarhemmet i
Stejarisu. Det är verkligen trevligt med vedeldade kaminer på rummen.
Olika nationella specialiteter serveras till lunch. Råvarorna kommer till stor del från gården och det smakar ljuvligt.
Sedan är det dags att arbeta. Vi beger oss till skolan i Iacobeni. Rektor
och en lärare kommer emot oss och bjuder på dryck från en Pet-flaska. Jag
tar en stor klunk och håller på att storkna! Det är hembränt (palinka)!
De besökande har klätt upp sig, men när man tittar nära är kläderna
mycket slitna. Vi möter personligheter som jag fortfarande minns.
På kvällen äter vi och sjunger med lärarna i kollegierummet. Det är mycket god stämning.
Följande dag arbetar vi i samma skola. Längs stora gatan ligger många små hus målade i olika pastellfärger. Men baksidan av husen är inte målad. Där är en lerig bakgård, i bästa fall med en get som husdjur.
Det är mycket få bilar, man kör häst och vagn. Plötsligt kommer en ensam häst springande längs gatan. Dessvärre är det ganska mycket skräp som bara har kastats rakt ut.
På kvällen besöker vi Sighisoara en av de finaste städerna i Transsylvanien.
Dracula är tyvärr inte där, så vi fick inte reda på om han behöver glasögon.
Dagen därpå arbetar vi i en skola i Noistat. Katarina, en av optikerna,
säger att hennes starkaste minne är en 9-årig pojke. Hans lärare sa att
det brast i pojkens intellekt. Men det visar sig att han har en kraftig
skelning och han ska nu få komma till ögonläkare!
Nästa dag har vi 32 mil att köra i vår lilla buss. Vi gör lunchstopp i Brasov och döm om vår förvåning när det är sommarvarmt den 23 februari! Vi sitter i skjortärmarna och äter. Sedan tar vi en kort promenad och köper Mars-blommor, motsvarigheten till Maj-blommor. Därefter fortsätter resan till Buzau där vi tar in på ett vandrarhem med små trädgårdstomtar som tittar fram bland buskarna.
Frukost kl. 8.00 som vanligt och sedan iväg till en gymnasieskola med lång kö utanför. Men vi lyckas förse alla med glasögon.
Vi får oväntad och välkommen hjälp av Victoria, en rumänsk kvinna som dyker upp på skolgården. Det visar sig att hon är bosatt i Sverige och talar utmärkt svenska. Hon delar ut glasögon med oss. Vi stannar på samma skola ytterligare en dag.
Totalt under veckan tar vi emot 1.053 personer och delar ut 1.365 glasögon, varav en del är tomma bågar för inslipning av specialglas.
Vi påbörjar hemresan mot Sibiu. Utanför en lunchrestaurang längs landsvägen säljer två pojkar i 9-årsåldern små blombuketter på parkeringsplatsen. De är kusiner och bor hos sin mormor. Deras föräldrar har rest till Spanien för att tigga och hör inte av sig mer. När de får mat av oss springer de till skogs för att äta den. Pojkarna är inte välkomna i skolan, för att de har skolkat för mycket. Vår guide Alin ska försöka hjälpa dem tillbaka in i skolan. Går inte det har de ingen framtid. Vi står inför den kalla verkligheten och det tar oss alla mycket hårt.
Vi blev mycket väl omhändertagna av Hjärta till Hjärtas representant Luiza samt av Alexandra och Alin.
Vår resa blev oförglömlig!
Mulțumesc = TACK !
.