Kenya, från Nairobi till Victoriasjön

Efter en sömnfattig natt sammanstrålar optikerna Maria Liss, Iris Pantenga, Håkan Broman, Katarina Nielsen och optikerassistenterna Jürgen Spahn, Yvonne Gil Spahn och Kajsa Higgins på Frankfurts flygplats. Något trötta den kylslagna förmiddagen 20 januari 2026 är vi glada att hitta varandra på denna gigantiska flygplats och här äter vi en första gemensam frukost (tillsammans med malariatabletter) och sedan bär det vidare mot Nairobi.

Tio timmar senare, på Jomo Kenyatta flygplatsen tas vi emot av Susanne som med stor möda slussar oss och våra glasögonfyllda väskor genom tullen. Väl utanför i den varma kenyanska natten möter Henry och Stephen och kör oss i två jeepar till ACK Guest House och vår första natt i Kenya.

Nästa morgon, utvilade, förväntansfulla och efter en kenyansk hotellfrukost bär det iväg Karori Church, där glasögon-behövande väntar i klungor. Efter en snabb omorganisation av kyrkans skrangliga befintliga bänkar och bord för att möjliggöra synundersökningar och utdelning av glasögon är arbetet snart i gång. Det är full rulle, språket flyter då nästan alla pratar engelska, många undersökningar genomförs, assistenterna letar energiskt efter bågar med rätt glasstyrka i bananlådorna, fullt av glada miner, många plusglas till bibelläsning och vi får flera tack i form av ”God Bless You”.

De följande två dagarna genomför vi liknande arrangemang i olika kyrklokaler i ytterligare två fattiga områden i Nairobi. Arbetsmiljön är autentisk och stämningen livfull, och vi blir varma och svettiga och det går åt mycket vatten men också snabbkaffe, bananer och digestivekex. Allt går planenligt och vi har redan vant oss vid obekväm arbetsställning, dammiga lokaler och så här efter några dagar i Kenya har alla toa -papper i fickan för att klara de kvalmiga ”hål i golvet” toaletterna.

Fjärde dagen i Kenya far vi i en fullpackad jeep mot Nakuru. Vi åker vi på randen av Rift Valley och imponeras av den storslagna utsikten och stannar för att kika över den hisnande kanten för att ta sedvanlig gruppbild. Färden går vidare mot Naivachasjön och en överasknings-båtutflykt på Naivahasjön. Vi bordar en typ ”kanotmotorbåt” där föraren tillika guide tar oss nära pelikaner, skarvar, ibisar och örnar och på avstånd ser vi även vattenbufflar, en giraff och inte minst grupper av flodhästar som skymtas som mörka skuggor i vattnet där ytan stundom bryts och de stora djurens öron och rosa munnar blir synliga…...wow.

I Nakuru checkar vi in på Grand Winston Hotell och här har vi drinkafton vid poolen med läcker buffé efteråt. Nästa dags arbete sker utanför Nakuru i St Michaels at Bahati, även här i en kyrka och vi möts av en lokal full av väntande människor. Ivriga arrangerar vi bänkar och bord så gott det går och sen är det bara att leverera och vid dagens slut, när ”patienterna” knappt ser att läsa längre har 383 glada Kenyaner fått glasögon och nöjda och trötta återvänder vår lilla grupp till Grand Winston. Här samlas vi runt välbehövliga drinkar och serveras den godaste maten på vår resa.

Nästa dag möter Stephen, chaufför och packningsexpert, upp utanför hotellet och i en fullpackad jeep far vi mot Kisumu. Jeepen tuffar på i uppförslut och enligt Håkans ”klocka” passerar vi på höjder runt 2000 meter och vi reser genom trakter runt Kericho som är Kenyas tedistrikt. Teodlingarna lyser gröna, området är praktfullt och välordnat. Vidare mot Victoriasjön far vi genom ett kuperat landskap med diverse bördiga odlingslotter som följs av mer urbana miljöer med rangliga skjul, färggranna småhus, torgliknande affärsverksamheter, Coca Cola skyltar, kor, får, motorcyklar, bilar, vagnar allt i

ett enda ( trivsamt) gytter.

I Kisumu tar Rosemary emot vid KCA Church i stadsdelen Milimani och efter ett möte med kyrkans biskop bestäms det att våra arbetsdagar ska hållas i den stora kyrklokalen. Rosemary har för vår räkning bokat ett närliggande pensionat medtillgång till kök, vardagsrum och liten uteplats. Härligt att kunna fixa egen frukost och vara lite friare och en kväll lagade Iris och Maria smaskig middag.

Nästa dag kom inte så många besökare och det kändes tråkigt både för oss och Rosemary. Detta gav lite öppningar för en del att kunna skaffa solbränna i den 35 gradiga värmen, några kunde sortera glasögon och Jürgen kunde ta välbehövlig paus under takfläkten. Den lokale pastorn Kennedy tog med stort intresse del i vårt arbete fattade snabbt läget och gjorde flera utflykter på sin motorcykel för att ragga folk som behövde glasögon. Det lyckades bra och de följande dagarna hade vi visserligen ingen lång väntande kö men dock en strid ström av glasögonbehövande.

Under tiden i Kenya synundersöktes cirka 2000 personer och än fler glasögon delades ut.

Jag hann besöka den lokala Masai- marknaden i Kisumu och fick ett kärvänligt och igenkännande bemötande. Många därifrån hade fått ”våra glasögon” och ville förstås sälja sina egna alster men även skaka hand med mig, visa upp sina glasögon, tacka lite och flera frågade om jag hade fler glasögon i ryggsäcken som de kunde få.

I arla morgonstund den första februari vinkade jag av gänget som for vidare mot Masai Mara, safariäventyr och efterföljande hemresa. Det kändes lite sorgset att lämna denna mysiga, energifulla grupp som logerat, skrattat och arbetat så smidigt tillsammans under nästan två veckor……. tack alla ni. Jag hade valt att stanna ytterligare två veckor i Kisumu och andra platser i Kenya för att hälsa på vänner.

För mig var denna resa med Vision for All fantastisk och det är sannerligen en ynnest att kunna kombinera äventyrslust med denna typ av välgärning.

Kajsa Higgins